Företagsinteckning – vad är det och vad är den värd som säkerhet?

Många företagare utgår från att en företagsinteckning är värd det belopp som står på inteckningsbrevet. Det är ett naturligt antagande, men det stämmer inte riktigt. I många bolag tog banken ut inteckningen i samband med den första krediten, och därefter har den fått ligga orörd. När bolaget vill utöka sin finansiering eller byta långivare blir den åter aktuell. Då är det värdefullt att förstå hur den fungerar och vad den faktiskt representerar.

Vad är en företagsinteckning?

En företagsinteckning är ett belopp som bolaget registrerar hos Bolagsverket för att kunna lämna som säkerhet till exempelvis ett företagslån. Bolaget ansöker om inteckningen och Bolagsverket utfärdar ett företagsinteckningsbrev, som i dag nästan alltid är elektroniskt. I praktiken sköter långivaren oftast ansökan i samband med att krediten beviljas, medan bolaget godkänner den och står för kostnaden.

Kostnaden består av en stämpelskatt på en procent av beloppet samt en mindre avgift till Bolagsverket. En inteckning på 2 miljoner kronor kostar därmed cirka 20 000 kronor.

Inteckningen ger i sig ingen säkerhet. Den får betydelse först när bolaget pantsätter inteckningsbrevet till en långivare.

Företagsinteckning och företagshypotek

De två begreppen förekommer ofta i samma avtal, och många uppfattar dem som samma sak. De beskriver dock olika saker. Företagsinteckningen är registreringen och beloppet. Företagshypoteket är den rätt långivaren får att ta betalt ur bolagets egendom när inteckningsbrevet är pantsatt.

Vad omfattas av en företagsinteckning?

Företagshypoteket omfattar bolagets lösa egendom i verksamheten, bland annat:

• Lager och råvaror
• Maskiner, fordon och inventarier
• Kundfordringar

Lagen undantar kassa- och bankmedel, börsnoterade aktier och andra finansiella instrument. Egendom med egna pantsystem, som fastigheter, fartyg och luftfartyg, ingår inte heller.

Undantaget för bankmedel förtjänar särskild uppmärksamhet. Pengarna på bolagets konto ingår inte i hypoteket. Ett bolag med god likviditet men begränsad övrig egendom kan därför ha en förhållandevis svag företagsinteckning, även när balansräkningen i övrigt ser stark ut.

Vad är en företagsinteckning värd?

Vid en konkurs har långivaren rätt till betalning ur den egendom som omfattas av hypoteket, upp till inteckningsbeloppet. Om egendomen är värd mindre än inteckningsbeloppet är säkerheten värd motsvarande mindre.

Skillnaden blir tydlig om man jämför två bolag med samma inteckning.

Bolag A, grossist

• Företagsinteckning: 5 000 000 kr
• Lager: 4 000 000 kr
• Inventarier: 600 000 kr
• Kundfordringar: 3 000 000 kr
• Egendom som omfattas: 7 600 000 kr

Bolag B, konsultbolag

• Företagsinteckning: 5 000 000 kr
• Lager: 0 kr
• Inventarier: 200 000 kr
• Kundfordringar: 1 500 000 kr
• Egendom som omfattas: 1 700 000 kr

Formellt har bolagen likvärdiga säkerheter. I praktiken kan Bolag B:s hypotek aldrig bli värt mer än 1,7 miljoner kronor. Sannolikt blir det värt mindre, eftersom egendom sällan går att avyttra till bokfört värde vid en avveckling.

Långivaren bedömer därför egendomen bakom inteckningsbrevet snarare än brevet i sig. Bedömningen rör bland annat tre frågor:

• Om lagret går att sälja vidare eller är specialanpassat
• Hur gamla kundfordringarna är och vilka kunderna är
• Om maskinerna har en fungerande andrahandsmarknad

Underlaget förändras dessutom löpande i takt med att lager säljs, kunder betalar och nya fakturor skickas. Hypoteket speglar verksamheten som den ser ut vid varje given tidpunkt, vilket är både dess styrka och dess begränsning.

Ordningen mellan inteckningarna

När ett bolag har flera företagsinteckningar gäller de i den ordning bolaget ansökte om dem. Anta att banken innehar det första brevet på 5 miljoner kronor och att en ny långivare får ett senare brev. Då får den nya långivaren betalt först när bankens fordran är täckt. Ordningen får därför stor betydelse när bolaget tar in en ny långivare medan äldre inteckningar finns kvar.

Vad händer med företagsinteckningen när lånet är betalt?

En pant finns alltid till för att säkra en skuld. När bolaget har betalat sina skulder till kreditgivaren finns det inte längre något för panten att säkerställa. Kreditgivaren saknar då rätt att ta betalt ur bolagets egendom, och bolaget har rätt att få tillbaka inteckningsbrevet.

Själva inteckningen upphör dock inte av sig själv, utan finns kvar i Bolagsverkets register. Ett elektroniskt inteckningsbrev står dessutom kvar registrerat på den tidigare kreditgivaren tills någon begär en ändring. Formellt kontrollerar kreditgivaren alltså brevet, även när det inte längre säkerställer någon skuld.

Ett slutbetalt lån är inte heller detsamma som ett avslutat engagemang. Många pantavtal med banker omfattar samtliga nuvarande och framtida skulder till banken. Så länge bolaget har någon förpliktelse kvar kan inteckningsbrevet därför fortfarande utgöra en verklig säkerhet. Det kan till exempel gälla en checkkredit, en bankgaranti eller en borgen för ett annat bolag.

När samtliga engagemang är avslutade kan bolaget begära att brevet frigörs. Det kan ske på tre sätt:

• Kreditgivaren återlämnar brevet till bolaget.
• Kreditgivaren överlåter brevet till en ny långivare.
• Bolaget ansöker om att döda inteckningen, vilket kräver medgivande från den som innehar brevet.

Att överlåta brevet till en ny långivare är ofta det mest fördelaktiga alternativet. Inteckningen behåller då sin plats i prioritetsordningen, och bolaget behöver varken ansöka om en ny inteckning eller betala ny stämpelskatt.

Inför en ny finansiering

Det är klokt att skaffa sig en tydlig bild av bolagets inteckningar innan en ny finansiering. Bolagsverket utfärdar ett så kallat gravationsbevis, ett utdrag ur företagsinteckningsregistret som visar vilka inteckningar bolaget har och till vilka belopp. Bolagets kredit- och pantavtal visar vem som innehar breven och vilka skulder de säkerställer.

En företagsinteckning blir heller aldrig starkare än de tillgångar som ligger bakom den. Därför kombinerar långivare den ofta med andra säkerheter, som personlig borgen eller pant i fastighet. Hur de olika säkerheterna samverkar beskriver vi närmare i så fungerar säkerheter vid företagslån.

Sammanfattning

Företagsinteckningen får betydelse som säkerhet först när bolaget pantsätter inteckningsbrevet. Hypoteket omfattar lager, inventarier och kundfordringar, men inte bolagets bankmedel. Inteckningsbeloppet anger den högsta nivå långivaren kan få ut, medan det faktiska värdet avgörs av bolagets tillgångar. När skulderna är betalda ligger inteckningen kvar, och bolaget behöver själv se till att inteckningsbrevet frigörs.

Står ni inför en ny finansiering och vill förstå hur era befintliga inteckningar påverkar upplägget går vi gärna igenom det tillsammans med er. Kontakta oss för att diskutera vilken lösning som passar ert bolag.

Vanliga frågor

Vad kostar en företagsinteckning?
Stämpelskatten uppgår till en procent av inteckningsbeloppet, och därtill kommer en mindre avgift till Bolagsverket. En inteckning på 1 miljon kronor kostar därmed cirka 10 000 kronor.

Vad är skillnaden mellan företagsinteckning och företagshypotek?
Företagsinteckningen är registreringen hos Bolagsverket. Företagshypoteket är den säkerhetsrätt långivaren får när bolaget pantsätter inteckningsbrevet.

Ingår pengarna på företagskontot i en företagsinteckning?
Nej. Kassa- och bankmedel omfattas inte av företagshypoteket. Detsamma gäller börsnoterade aktier och fastigheter.

Vad händer med företagsinteckningen när lånet är betalt?
Inteckningen finns kvar hos Bolagsverket, men den tidigare kreditgivaren har ingen säkerhet i bolaget när samtliga skulder är betalda. Bolaget kan då begära att inteckningsbrevet återlämnas eller överlåts till en ny långivare. Om pantavtalet omfattar framtida skulder bör bolaget först kontrollera att inga andra engagemang finns kvar.

Kan en företagsinteckning flyttas till en annan långivare?
Ja. När bolaget har löst sina skulder hos den nuvarande långivaren kan inteckningsbrevet överlåtas till den nya. Bolaget behöver då inte betala ny stämpelskatt.

Hur ser jag vilka företagsinteckningar mitt bolag har?
Ett gravationsbevis från Bolagsverket visar bolagets inteckningar och deras belopp. Vem som innehar breven framgår av bolagets kredit- och pantavtal.

‍