Vad krävs för ett snabbt kreditbesked? - så bygger du en komplett ansökan från start

Två företag med i princip samma ekonomi kan få helt olika handläggningstider på sin ansökan. Det ena får besked samma dag. Det andra väntar i veckor, kompletterar underlag två gånger och hamnar till slut i en kö av frågor fram och tillbaka.

Skillnaden handlar sällan om vem som är mest kreditvärdig. Den handlar om vem som förstått vad kreditgivaren faktiskt behöver se – och lämnat in det direkt.

Vad tittar en kreditgivare på?

En kreditbedömning bygger i grunden på att besvara en enda fråga: kan företaget betala tillbaka, och hur säkert är det? Allt underlag som efterfrågas syftar till att besvara den frågan så snabbt och tydligt som möjligt.

I praktiken bryts det ner i några konkreta delar:

• Betalningsförmåga – har verksamheten löpande intäkter som täcker amortering och ränta, även vid en svacka?
• Historik - hur länge har bolaget funnits, och hur har omsättning och resultat utvecklats
• ‍Aktuell ekonomisk ställning – senaste bokslut, men även färskare underlag som visar hur läget ser ut just nu‍
• Säkerheter – finns det tillgångar, fastigheter, fakturor eller borgen som kan minska kreditgivarens risk?

Det som gör en ansökan snabb är sällan att företaget är starkare än andra på pappret. Oftast handlar det om att rätt underlag finns med redan från början, så att bedömningen kan påbörjas direkt.

Två perspektiv på samma ansökan

Ur företagarens perspektiv kan en ansökan kännas komplett så fort siffrorna stämmer och blanketten är ifylld. Bokslutet är inskickat, beloppet är ifyllt, och det känns som att bollen ligger hos kreditgivaren.

Ur kreditgivarens perspektiv är siffrorna bara halva bilden. Ett resultat utan sammanhang – vad som drivit det, om det är representativt för hur verksamheten ser ut idag – väcker fler frågor än det besvarar. Säg att ett bolag skickar in ett bokslut som visar ett svagare resultat än föregående år, utan någon förklaring. För kreditgivaren finns det då flera möjliga tolkningar: en enskild engångskostnad, en tillfällig svacka i branschen, eller ett mer strukturellt problem. Utan kontext måste den mest försiktiga tolkningen antas, vilket ofta innebär en fråga tillbaka till bolaget – och där uppstår väntetiden.

Det är i det glappet som handläggningstiden oftast förlängs. Inte för att svaret blir nej, utan för att bedömningen pausas i väntan på ett sammanhang som egentligen kunde ha funnits med från start.

Så ser det ut i praktiken – två exempel

Ett lånecase : Ett bolag ansöker om finansiering för att köpa in ny utrustning inför en väntad ökning i orderingången. Bokslutet visar ett svagare resultat än året innan, vilket normalt hade väckt en fråga från kreditgivaren. Men i ansökan finns en kort förklaring bifogad: resultatet påverkades av en enskild investering i en ny säljroll, en kostnad som redan börjat ge utslag i form av ökad orderingång under innevarande år. Tillsammans med en färsk delårsrapport som visar den positiva trenden, samt ett erbjudande om företagsinteckning i den nya utrustningen som säkerhet, kan kreditgivaren bedöma läget direkt utan att behöva fråga efter mer. Besked ges inom ett dygn – trots att bokslutet i sig sett svagare ut än föregående år.

Ett factoringcase: Ett bolag vill sälja sina kundfakturor för att stärka kassaflödet inför en säsong med längre betalningstider. Här ligger fokus mindre på bolagets egen historik och mer på vilka kunder som fakturorna gäller – hur stora de är, och hur deras betalningshistorik ser ut. Ett bolag som redan från start bifogar en lista över sina största kunder och deras betalningsmönster kortar ner bedömningen betydligt, jämfört med om den informationen ska efterfrågas i efterhand.

Gemensamt för båda exemplen är samma princip: det är sällan siffrornas styrka som avgör hur snabbt ett besked kommer, utan om kreditgivaren redan har det sammanhang som behövs för att göra bedömningen.

Underlag som gör att en bedömning kan göras direkt

• Senaste årsredovisning eller bokslut
• Färsk resultat- och balansrapport, gärna inte äldre än en till två månader
• Kort beskrivning av vad kapitalet ska användas till
• Eventuella säkerheter eller fakturaunderlag, om relevant för finansieringsformen – vid factoring är det i första hand fakturorna och kundernas betalningshistorik som efterfrågas

Vanliga misstag som förlänger handläggningstiden

• Föråldrat underlag – resultat- och balansräkning som är äldre än tre månader
• Otydligt användningsområde för lånet – ansökningar där det inte klart framgår vad kapitalet faktiskt ska användas till
• Oförklarade poster i resultat-/balansräkning – större engångsposter, avskrivningar eller väsentliga förändringar mellan perioder utan kommentar
• Ansökan skickas in utan komplett underlag – till exempel saknade bilagor, resultat-/balansräkning eller ägarintyg, vilket tvingar fram kompletteringsrundor och förlänger handläggningen

Så förbereder du en ansökan som går snabbt

• Samla senaste bokslut och en färsk delårsrapport innan du påbörjar ansökan
• Formulera tydligt vad kapitalet ska användas till och varför tidpunkten är rätt
• Var beredd att kort förklara avvikelser i resultatet, om sådana finns
• Om ansökan gäller factoring, ha fakturaunderlaget och kundernas betalningshistorik redo separat
• Skicka in allt samlat vid ett tillfälle, i stället för att komplettera i omgångar

Sammantaget handlar det inte om att ha en perfekt ansökan, utan en komplett en. Är du osäker på om ett dokument är relevant eller inte – skicka med det ändå. Ett extra underlag kostar kreditgivaren några sekunders läsning, medan ett saknat underlag kan kosta dig dagar i väntan på svar. Ju mer sammanhang du ger från början, desto mindre behöver kreditgivaren gissa – och desto snabbare kan bedömningen göras

FAQ:

Vilka dokument krävs för en ansökan om företagslån?
Vanligtvis senaste bokslut samt en färsk resultat- och balansrapport. Beroende på finansieringsform kan även underlag om säkerheter eller fakturor efterfrågas.

Hur lång tid tar en kreditbedömning normalt?
Med komplett underlag kan besked ofta ges inom ett dygn. Merparten av förseningar beror på att kompletterande underlag behöver efterfrågas i efterhand.

Påverkar det bedömningen om bolaget nyligen haft ett svagare resultat?
Inte automatiskt. Det som väger tyngst är om avvikelsen går att förklara och om den aktuella situationen visar att betalningsförmågan ändå finns.

Behöver man säkerheter för att få ett företagslån?
Inte alltid. Det beror på finansieringsform, belopp och bolagets övriga förutsättningar. Vid factoring fungerar ofta själva fakturorna som säkerhet, vilket kan göra processen enklare för bolag som annars har svårt att ställa traditionella säkerheter.

Skiljer sig underlaget mellan en ansökan om lån och en ansökan om factoring?
Ja. Vid lån ligger fokus på bolagets egen historik och betalningsförmåga. Vid factoring flyttas en del av bedömningen till kundernas betalningshistorik, eftersom det är fakturorna som utgör säkerheten.

‍